STORY

Från maktlöshet till mening

Jag minns när min mamma fick sin stroke.

Jag satt utanför sjukhuset vid Vattnets Hus den dagen.
Det var kallt ute, men det var inte därför jag skakade.
Det var 2020, mitt under pandemin, och man fick inte följa med in.
Inte hålla handen. Inte sitta nära. Inte ens se hur hon mådde.

Jag visste bara att hon låg där inne någonstans, och att halva hennes kropp inte längre svarade.
Jag stirrade på dörrarna som aldrig öppnades, medan tankarna gick i cirklar.
Tänk om hon inte vaknar. Tänk om hon inte känner igen mig. Tänk om jag aldrig får säga allt jag borde ha sagt.

Det var en av de ensammaste stunderna i mitt liv.
Skräcken var inte bara att förlora henne –
det var att inte få vara där, att inte få göra någonting alls.

Jag kände mig maktlös. Liten.

Och ändå visste jag: det finns människor som går igenom det här varje dag.

Det var där något inom mig började förändras.

Efter det blev jag hennes stöd.
Jag tog hand om henne, dag efter dag.
Och med tiden började jag också arbeta som personlig assistent – först för henne, och sedan för andra i samma situation.

Det är fortfarande vad jag gör idag.

Det är inte stora donationer eller system som gör skillnad – det är små, mänskliga handlingar.
Att någon ser dig. Att någon hjälper utan att du behöver be.

När jag startade Blang ville jag skapa något som byggde på just det.
Inte reklam. Inte säljtrick.

Det är ett försök att göra vardagen lite lättare.
Fött ur sorg, byggt av omsorg – och fortfarande buret av mig, mitt i mitt vanliga liv.

Jag jobbar inte med det här heltid.
Jag har inte ett kontor.
Jag har en stor ryggsäck, en lista med adresser, och en vilja att försöka.

Tack för att du läser. Tack för att du bidrar.